Digitalt kompissnack | Del 2 av 4 – utbildning

Digitalt kompissnack | Del 2 av 4 – utbildning

Många har vi sett och har läst exempel på hur man som organisation har tvingats ställa in eller om verksamhet och aktiviteter på grund av omvärldsläget. Uttrycket ställ inte in utan ställ om har blivit vedertaget och samhället har om inte frivilligt tvingats in i den digitala världen.

En verklighet som också blivit ett faktum för En bra start verksamheten under rådande omvärldsläget när möjligheten att träffa barn på skolor har förändrats. En bra start har inte hållit tillbaka med verksamheten för det, tvärtom har verksamheten också tagit sig in i framtiden genom nya digitala och mer tillgängliga lösningar.

Verksamhetsområdet EBS kompis ska ge fler barn förutsättningar ska klara sin utbildning, framförallt genom att bidra till en lugnare och tryggare skolmiljö där barnen stärker sina kunskaper om barns rättigheter. Genom EBS kompissnack vill vi stärka barns och ungas självkännedom, syftet är att förstärka skolans budskap med en annan röst och terminologi på framförandet för att på så vis ses som ett komplement för lärarna. Genom kompissnack träffar En bra start varje år runt 8 000 barn i regionen. Ett normalt år. Med nuvarande omvärldsläge har pandemin givetvis också tvingat En bra starts verksamhet att tänka om och utveckla nya vägar för interaktion med regionens barn.

Från årsskiftet har verksamheten bland annat varje vecka kommunicerat ett kompisuppdrag digitalt. Ett uppdrag som har nått skolorna via våra digitala kanaler och kontakt med skolor. En av skolorna som har arbetat efter konceptet har varit Gävle Montessoriskolan 4A.

– Vi har ett pass på onsdag eftermiddag som passar bra för arbetet. Vi tittar tillsammans och sedan så genomför vi uppdraget som det är beskrivet. Ibland, när det passar, så kan vi bygga ut uppdraget och göra något mer med det. I samband med modersmålsdagen och ordet ”Kompis” på olika språk så fick eleverna ta fram sin dator efter att vi gjort uppdraget gemensamt och söka reda på ytterligare språk och skriva det på ett färgat papper som vi sedan gjorde ett kollage av och satte upp i klassrummet, säger Thomas Langeborg ansvarig lärare och klassföreståndare för klassen.

Målsättningen med kompisuppdragen är att på ett aktuellt, lekfullt och pedagogiskt sätt beröra aktuella ämnen som barnen i sin vardag kan komma i kontakt med. Exempel på uppdrag har varit hur man kan i vardagen röra sig mer, hjälpa till hemma med matlagningen och rocka sockorna för att visa på alla människors olikheter.

– Det blir ett enkelt sätt att återkommande lyfta frågor som har med kompisrelationer, välmående och hälsa att göra. Det ger ett forum för eleverna att prata om dessa saker och ställa sina frågor. Och frågor, det har de i mängder. Eleverna tycker att det är ett roligt arbete där de får chans att prata om och diskutera lite andra typer av frågor än vad de i vanliga fall gör i skolan. Det gör det också mer intressant för dem att någon annan än jag som lärare presenterar uppdragen. Det var också väldigt roligt och spännande när klassens arbete blev omnämnt i en av veckosummeringarna. Då kände de sig som youtube-kändisar, menar Langeborg.

Alexander Corpeno Bäcklin och Kristian Nervik Nielsen har under våren förvandlats från fysiska ledargestalter i klassrummet till skådespelare. Mycket av tiden har gått åt att planera för manusskrivning, rekvisita och innehåll i de digitala insatserna. Förutom kompisuppdrag har också längre kompissnack i sin helhet planerats och genomförts. Under våren, precis innan sportlovet hade den första digitala varianten premiär och nu i skrivande stund är det dags för det andra. Det första kompissancket sågs av nästan 700 elever och lärare och har fått positiv feedback. Då var ämnet ”hemmaspecial” och belyste problematiken med ökad skärmtid, minskad aktiv fritid och den ökade risken för psykisk ohälsa.

– Det är kul och  se vilket positivt gensvar våra aktivteter ger, för oss är alltid barnen det viktigaste och det känns som vi har byggt något för framtiden. Med smarta och smidiga digitala lösningar kan våra kompisverktyg bli ännu mer tillgängliga även om vi så klart saknar att träffa barnen på plats, det är nog lite båda kryddorna som blir vår nya vardag, säger. Kristian Nervik Nielsen som är aktivitetsansvarig i En bra start.

Ett annat populärt uppdrag var då kompisstudion gästades av Carolina Kluft, verksamhetschef för Generation Pep vilka grundades av Kronprinsessparet 2016 och arbetar för att sprida kunskap och skapa engagemang kring barn och ungdomars hälsa. Pandemin spås få stora konsekvenser för den social gemenskapen vilket också ligger till grund för vårt välbefinnande. Vi vet också att många av våra barn och ungdomar inte är dem som har bäst stöd för sociala skyddsnät hemma.

Sedan 2014 har Länsförsäkringar varit en viktig huvudpartner för Brynäs IF vilket också innebär en nyckelspelare för utvecklingen av En bra start. Som en viktig del i näringslivet i Gävleborg ser man en stor betydelse av digitala budbärare av ett långsiktig socialt förbyggande trygghetsarbete.

– Som partner är vi både stolta och och glada att Brynäs/En bra start lyckats ställa om verksamheten istället för att ställa in. Precis som att vi alltid satsar på barn och ungdomar för trygghet och ett Gävleborg i hållbar tillväxt så tror vi på kontinuitet här.Så för oss är det jätteviktigt att En Bra Start nu kör digitala aktiviteter med barn och ungdomar under dessa märkliga tider.På så sätt fortsätter vi finnas där för barnens bästa när det för många kanske som bäst behövs, säger Jari Myllykoski, Marknads- och eventkoordinator på Länsförsäkringar Gävleborg.

En av Gävle Kommuns rektorer, Maria Torkkel Schörock välkomnar satsningen och den nya formen på kompissnacken.

– Vi har kontinuerligt använt oss av kompissnack och det har varit uppskattat av både eleverna och personalen. Jag tror eller vi vet ju att utanförskapet är större i en pandemi. Alla blir mer isolerade men de som redan innan pandemin hade en utmaning med att hitta en kompis eller upplevde sig utsatt för dessa ökar detta nu. Även det som händer på nätet är mer utbrett när barnen/eleverna inte träffas fysiskt och när man kan gömma sig bakom en skärm blir också språket och klimatet tuffare och hårdare, säger Maria som är rektor på Vikigaskolan i Bomus.

Skolorna får möjligheten att genom uppdragen använda sig av verktyget i sina samtal med baren om normer och värderingar. Syftet är att uppdragen ska ha en kompletterande kraft att starta samtalet. Det längre kompissnacket som är digitalt blir en lärande form som kompletterar och utvecklar mycket av innehållet som tidigare var fysiskt. Det ska finnas en igenkännings-faktor och här får man se inslag av flera olika karaktärer som symboliserar allt från hemmasittande barn, till lärare och föräldrar. Allt för att katalysera samtalet och identifiera en ”aha-upplevelse” som förhoppningvis leder ett gynnsamt lärandeklimat.

– Vi har använt det fysiska kompissnacket i något högre utsträckning och det handlar nog mer om att vi inte hittat vägen till den digitala formen. Jag tror att vi kan lösa många saker digitalt på så sätt har nu också En bra start blivit mer synligt och det handlar inte bara om kompissnack utan också om mindre uppdrag som skapar en sammanhållning i klasserna när de har ett gemensamt mål. Det kan vi utveckla bygga vidare på. Det ska vi ta tag i avslutar Maria.

Nu är det alltså dags för det andra digitala kompissnacket och förväntan är stor. Temat för det andra avsnittet är utmaningen med de låga skolresultaten och vikten om en lugn och harmonisk klassrumsmiljö som ett verktyg för fler godkända elever. Faktorer som ofta bygger på en dynamik av kärlek och förståelse, från både lärare och elever. Vi vet att koncentrationen att lyssna en hel lektion kan vara tuff, kanske blir den ännu tuffare utan en meningsfull aktiv fritid.

– Klassrumsmiljön är avgörande, det här är vårat sätt att bidra till att samtalet aldrig tar slut kring normer och värderingar. Vi måste hela tiden påminna oss själva så blir den goda kompisen mot oss själva, andra och miljön runt om oss. avslutar Kristian Nervik Nielsen.

Kompisuppdrag
Uppdrag: Visningar Youtube Visningar insta
Vecka 3 Nalle Puh 328 315
Uppföljning 238 258
Vecka 4 Hjälp Playweek 223 240
Uppföljning 292 179
Vecka 5 GFU 219 224
Uppföljning 226 167
Vecka 6 Alla hjärtansdag 220 207
Uppföljning 205 175
Vecka 7 Modersmål 166 202
Uppföljning 98 195
Vecka 8 Klüft 313 229
Uppföljning 105 166
Vecka 9 112 278
Uppföljning 86 180
Vecka 10 Hälsning 93 204
Uppföljning 146 179
Vecka 11 Sockorna 186 340
Uppföljning 85 119
Vecka 12 Våffel 43 49
Kompissnack 1 238 456
3622 4362

Det andra av fyra avsnitt, med fokus på utbildning, låga skolresultat och en trygg skolmiljö kan du se nedan.

Se det första digitala Kompissnacket genom att klicka här!

Digitalt kompissnack | Del 1 av 4

Digitalt kompissnack | Del 1 av 4

Under ett helt vanligt läsår träffar vi i En bra start över 8 000 barn i regionens skolor för att utbilda dem i hur det är att vara en bra kompis.

Men det här är inte ett vanligt läsår och precis som många andra verksamheter har vi behövt anpassa oss till en alltmer digital värld.

Våra ”Kompissnack” under våren kommer därför att ske genom digitala utbildningstillfällen. En utmaning men framför allt en möjlighet att nå fler barn än någonsin.

Det första av fyra avsnitt, med fokus på stillasittande, ökad skärmtid och psykisk ohälsa kan du se nedan.

 

13 varv runt jorden – siffrorna bakom Barnkonventionens dag

13 varv runt jorden – siffrorna bakom Barnkonventionens dag

Man brukar säga att ovanliga tider kräver ovanliga lösningar.

Det skulle kunna beskriva den senaste upplagan av Barnkonventionens dag, som vanligtvis i form av en sprakande liveshow brukar äga rum i Monitor ERP Arena framför en publik med av tusentals barn.

Denna gång blev det istället en förinspelad digital show, som sedan visades för barnen på Youtube. Ungefär 3 500 barn såg showen samtidigt i sina klassrum på skolor runt om i Gävleborg.

(Psst, det går fortfarande att se showen här om ni missat den!)

Inför Barnkonventionens dag delar En bra start ut uppdrag till regionens barn. I år handlade uppdragen om olika uppgifter för att bli en så bra miljökompis som möjligt.

Ett av uppdragen var bland annat att minska matsvinnet och siffrorna var anmärkningsvärda.

För det kanske inte låter så mycket att spara in 6,47 fram mat per tallrik varje skoldag, men eftersom det finns 3 300 elever i årskurs 4-6 i Gävle kommun så sparade eleverna in drygt 21 kilo mat per dag. Vad det blir på ett helt läsår? 3,8 ton! Snacka om många bäckar små. Och i utvärderingen av showen med de inblandade skolorna så svarade hela 92 procent att de kommer slänga mindre mat framöver.

Som en del i att vara en bra miljökompis fick eleverna även i uppdrag att spara in på elförbrukningen.

De tog bland annat initiativ som att skippa skjutsen till skolan, vara extra noga med att släcka lamporna hemma och dra ur mobilladdaren. Alla de små lösningar som barnen gjorde sparade in lika mycket koldioxid som om en personbil skulle köra tretton varv runt jorden. Tänk vilken stor skillnad du kan göra för miljön bara genom att ta cykeln till skolan eller jobbet!

Vi var på plats ute i några av alla de skolklasser som tog del av showen. Genom att klicka här kan du se hur det såg ut på Kristinelundskolan i Östhammar, Sörbyskolan i Gävle och Petreskolan i Hofors.

Resultat för elever årskurs 4-6 i Gävle kommun

  • Antal tittare: 3 500 skolelever.
  • Antal Youtube-visningar: 1 484.
  • Showens snittbetyg i utvärderingen: 8,4 av 10..
  • 92 % av eleverna säger de kommer kasta mindre mat.
  • 95 % av eleverna säger att de kommer fortsätta göra bra saker för miljön.

Matsvinn i genomsnitt:

  • Sparad mat/dag: 6,47 gram x 3 300 barn = 21,351 kilo.
  • Sparad mat/vecka: 21,351 kilo x 5 skoldagar = 106,755kg.
  • Sparad mat/månad: 21,351 kilo x 22 skoldagar = 469,722kg.
  • Sparad mat/år: 21,351 kilo x 178 skoldagar = 3800,478kg.

CO2-sparande (414 elever):

  • Insparat per elev: 23 923 g CO2
  • Insparat totalt: 9 904 132 g CO2
Socioekonomisk effektrapport av En bra start 2019-2020 – Så mäter vi samhällsvinsterna vid sidan av isen

Socioekonomisk effektrapport av En bra start 2019-2020 – Så mäter vi samhällsvinsterna vid sidan av isen

Socioekonomisk effektrapport av En bra start 2019-2020 – Så mäter vi samhällsvinsterna vid sidan av isen.

En bra start arbetar för att skapa sammanhang där gemenskapen stärker utvecklingen för barn och unga. Med nya sätt att aktivera partners och driva samverkan mellan samhälle och näringsliv vill vi bryta mark för hur en idrottsförening kan bli en stark kraft i sin samtid. I vårt arbete har vi ett främjande och förebyggande perspektiv och prioriterar därför att bygga upp aktiviteter som är återkommande för att hålla långsiktigt framför kortsiktiga och enstaka satsningar.

Vi vet att tidiga förebyggande insatser är avgörande för att barn som riskerar att hamna i utanförskap inte ska göra det. De positiva effekterna av förebyggande insatser är ofta dolda och beslutsfattare riskerar att se bara de initiala kostnaderna och sakna överblick över summan av alla effekterna.

En bra start har ett långsiktigt och hållbart perspektiv på de satsningar och val som görs. En långsiktighet som tydliggörs utifrån mätbara effekter och samhällsvinster. Det är därför nu dags att presentera den femte socioekonomiska rapport av En bra start, för verksamhetsåret 2019/2020.

Syftet med rapporten är tvåfaldig. Det interna syftet är att ge stöd och underlag för En bra start, Brynäs IF, att planera, leda och utveckla verksamheten vidare i samverkan med UNICEF Sverige och huvudpartners. Det externa syftet är att ge olika intressenter möjlighet att få inblick i och värdera föreningens insatser och visa på relevansen av våra val.

– Med den här socialekonomiska rapporten gör vi en ansats att beskriva värdet av det förebyggande och främjande arbete En bra start gör för att minska ett framtida utanförskap för barn och unga i Gävle och vår region. Rapporten fokuserar på positiva samhällseffekter, säger Pernilla Dalborg, verksamhetschef för En bra start.

Genom att arbeta förebyggande och främjande kan vi spara in både mänskligt lidande och samhällskostnader på sikt. I Sverige hamnar i snitt ca 13 % av en årskull i socialt utanförskap. Ett socialt utanförskap kan ta sig uttryck i till exempel svag förankring till skolan, knappa konsumtionsmöjligheter, låga framtidsförväntningar, missbruk, kriminalitet och dålig psykisk och fysisk hälsa. Studier visar att ett livslångt utanförskap kostar samhället minst mellan 10 och 15 miljoner per människa.

– Det är dock komplext att mäta det direkta resultatet av förebyggande och främjande åtgärder. Dels för att de positiva resultaten av en insats samhällsekonomiskt räknas hem i framtiden, dels för att det är svårt att direkt härleda ett positivt resultat till en specifik insats och slutligen för att det är svårt att bedöma effekten, resultatet, ifall man valt att inte göra en insats, avslutar Dalborg.

Hela rapporten i sin helhet finns att läsa här: https://enbrastart.brynas.se/wp-content/uploads/2020/12/En-bra-start-Socioekonomisk-rapport-2019-2020-v2.pdf

Några viktiga utdrag ur rapporten:

– 8099 barn har lyssnat på kompissnack under 2019-2020

– 4045 barn har fått besök i skolan från Brynäs IF:s herr- och damspelare

– 12144 barn har Brynäs IF och En Bra Start träffat genom sina olika typer av skolbesök under läsåret

– 2200 barn deltog på Barnkonventionens dag 2019

– 3300 barn förberedde sig inför Barnkonventionens dag 2019 inom åk 4-6

– 3631 barn har fått prova på Hockey för alla

– 1970 barn deltog i Playday-aktiviteterna höst- och sportlovet 2019-2020

– 13286 biljetter har skänkts genom En bra start

– 10-15 miljoner kronor är samhällskostnaden för varje individ i ett livslångt utanförskap. Minst.

– 100 ideella ledare har utbildats genom Ledarskapsakademin (14) eller i deltagit öppna föreläsningar (86) under 2019-2020

– 31 inspirationsföreläsningar genomfördes under 2019-2020

– 25 alumner har deltagit i Ledare för en dag och bortamatcheventet ”EBS på bortaplan” under 2019-2020

– 3700 matlådor, i samarbete med Matakuten, blev utkörda i pandemins fotspår under 2019-2020

Digitala firandet av Barnkonventionens dag en succé bland regionens barn: ”Ska vara en bättre kompis mot miljön”

Digitala firandet av Barnkonventionens dag en succé bland regionens barn: ”Ska vara en bättre kompis mot miljön”

Årets firande av Barnkonventionens dag blev ett digitalt sådant.

I stället för att komma till Monitor ERP Arena fick barn i regionens skolor ta del av en digital show.

Som gjorde succé.

Klicka här för att ta del av det digitala firandet av Barnkonventionens dag!

Klockan 10.00 den 17 november samlades regionens barn.

Men inte på samma plats, utan framför tv-skärmar och projektordukar i sina klassrum.

Det var nämligen så som tusentals barn tog del av firandet av Barnkonventionens dag.

En digital show som leddes av En bra starts aktivitetsansvariga Kristian Nervik Nilsen och Alexander Corpeno Bäcklin.

Och mottagandet bland de unga blev succéartat.

— Jag lärde mig hur andra barn har det i världen och att de kanske inte har det lika lätt som vi har det i Sverige, säger Jasmine på Sörbyskolan i Gävle.

— Man fick lära sig om klimatet. Om vad man kan göra bättre och om vad man redan gör bra, säger Fredrik på Petreskolan i Hofors.

Vi var på plats ute i några av alla de skolklasser som tog del av showen. I videospelaren nedan kan du se hur det såg ut på Kristinelundskolan i Östhammar, Sörbyskolan i Gävle och Petreskolan i Hofors.

 

Se Barnkonventionens dag 2020

Se Barnkonventionens dag 2020

Årets stora show är här – nu firar vi Barnkonventionen tillsammans med alla barn.

I videospelaren nedan kan från och med tisdagen 17 november klockan 10.00 ta del av årets firande.

Välkommen!

LÄS MER OM ÅRETS FIRANDE GENOM ATT KLICKA PÅ LÄNKARNA NEDAN:

HÄNG MED OSS NÄR VI FIRAR BARNKONVENTIONENS DAG – DIGITALT!

17 NOVEMBER FIRAR VI BARNKONVENTIONEN – FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ EN TRYGG UPPVÄXT

ÅRETS STORA SHOW – DIGITALT FIRANDE AV BARNS RÄTTIGHETER: ”VI SER FRAM EMOT ATT FIRA MED ALLA BARN”

FAKTA – EN BRA START OCH BARNKONVENTIONEN

– En bra start utgår i allt sitt arbete från Barnkonventionen och ämnar öka kunskapen om barns rättigheter och bidra till att den efterlevs.

– I Barnkonventionen ingår ett antal regler, eller artiklar, som tillsammans utgör en helhet, men i En bra starts verksamhet koncentrerar vi arbetet kring dessa fyra artiklar:

Artikel 3: Utgå från barnets bästa.

Artikel 12: Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd.

Artikel 28: Rätt till utbildning.

Artikel 31: Rätt till lek, vila och fritid.

– Sedan 2014 har vi årligen uppmärksammat Barnkonventionens dag med en liveshow i vår arena. Gästerna har varit barn i årskurs fem och sex i Gävle kommun samt några av våra kranskommuner.

– Totalt har över 12 000 barn firat Barnkonventionens dag tillsammans med oss.